det blir inte alltid som man tänkt sig

Familjen är på besök. Soligt väder, sommarkläder och fantastisk utsikt var planen när vi åkte ut på road trip upp till Cape Breton i Nova Scotia och sedan vidare till Prince Edward Island.

Men.

Expectation:

Reality:

Det blir inte alltid som man tänkt sig.

livets stora frågor

Så kom den, den där dagen. Den där dagen när alla tentor är över och jag på något sätt tog mig igenom pluggveckan från helvetet med fyra tentor fyra dagar i rad. Och så står man där utanför biblioteket och känner sig nästan lite tom för vad ska man göra nu? Vad gör man när man inte pluggar konstant från tidig morgon till sena natten?

Jag tog mig en liten promenix till Lawtons för att köpa hårmousse (vad är det med att alla produkter tar slut lagom tills man ska åka hem, fast ändå lite för tidigt så man måste köpa nytt av allt två veckor innan man ska packa??) och fick då möjlighet att fundera över livets stora frågor. Som till exempel varför folk ringer från telefonkiosker? Det finns två eller tre sådana där mynttelefoner inne i byggnaden där Lawtons ligger och varje gång jag går förbi står där minsann någonn liten nisse och pratar i telefon. Och ser sådär väldigt misstänkt ut. Varför ringer han inte från en vanlig telefon? Vem pratar han med? Vad för slags skumma affärer planerar han genom att ringa från en telefon som inte kan knytas till hans identitet? Och vänta...är det där plasthandskar han har på sig för att inte lämna några fingeravtryck??! Okej, det där sista kanske inte stämde.

Men skumt är det.

friheten

Igår skrev jag min sista tenta! Helt otroligt! Trodde aldrig jag skulle ta mig levande ur den här veckan.

But I did.

Och nu har jag FYRA MÅNADERS SOMMARLOV! Det är ju nästan som när man var liten och sommarlovet var så långt så långt att man hade glömt bort sina dagisfröknars namn när man kom tillbaka.

Nu ska jag bara plocka blommor hela dagarna. Och läsa en och annan bilderbok.

procrastination

Igår: Uppsats klar

Nu: Tentaplugg

Borde bli en intressant vecka.

that moment...

...som man aldrig trodde skulle inträffa. Uppsatsen inlämnad!

Var så sjukt nöjd med mig själv att jag mejlade en kopia till mamma och pappa och krävde att de skulle läsa den. Pappa svarade att han precis hade skrivit ut den och skulle läsa den till kvällen. Mamma däremot svarade att layouten såg bra ut och att hon skulle läsa "lite" när hon "hinner", alternativt eventuellt "använda den som sömnpiller på planet" när de kommer och hälsar på. En förälders stöd när det är som bäst!

ps.

Förra helgen hade jag ju besök! Två fina flickor från livet på andra sidan Atlanten kom och hälsade på och allt var precis som förr. K var här en hel vecka och pikade mig då och då lite halvt diskret för mina matvanor, exempelvis när jag hade lämnat kvar två blad sallad a.k.a. kaninmat på tallriken - "Jaha, här är allt som vanligt, ingenting har ändrats, ser jag!" och så vidare. A kom över helgen från hippieuniversitetet utanför Toronto, där folk jobbar på gruppdynamiken genom att göra grupparbeten sittandes i ring på golvet i biblioteket. Mycket skvaller och berättelser att ta igen efter över sju månader.

På grund av det mycket begränsade utrymmet i mitt pyttelilla rum lyxade vi och tog in på hotell i Halifax i två nätter innan vi hyrde bil och road-trippade (jadå!) till Prince Edward Island över helgen, så att K fick se Anne på Grönkulla-huset.

Mycket nöjd med att sitta framför ratten igen! Däremot lite jobbigt att jag just lyckats stuka foten och istället för att som på rekommendation av sjuksköterskan på Dalhousie sitta med foten i högläge och lägga is på den körde jag alltså bil fyra timmar i sträck både på lördagen och söndagen. Is hade jag ingen. Men lite ibuprofen på det så!

Mission accomplished.

april, april

När jag vaknade i morse:

Ja, det där är en snöplog därborta till vänster.

Glad kanadensisk påsk från mig och biblioteket.