ROAD TRIP!

Denna rubrik kräver stora bokstäver, för det har varit en fullspäckad helg med road trip och sjukt mycket sightseeing! Tidigt (nåja) på lördagsmorgonen var vi nio entusiastiska utbytesstudenter från Sverige, Norge, Danmark, Frankrike och Holland som gav oss iväg på äventyr runt Nova Scotia. Killarnas förtjusning visste inga gränser när Hertz, på grund av att de inte hade våra bokade bilar inne, blev tvungna att ge oss en gratis uppgradering till två stycken Ford Escape, vilket tydligen var någon klass bättre än vad vi egentligen hade bokat. Fyra förare över 25 hade utsetts och eftersom jag numera tillhör denna mogna åldersklass var jag en av dem.

Road trip!

Vi satte av i nordvästlig riktning, mot Cape Split. Där var det tänkt att vi skulle se höga vågor slå upp mot höga klippor, men när det visade sig att vandringen ut till själva utsiktspunkten skulle ta oss mellan fyra och fem timmar till och från parkeringsplatsen, i lerig terräng, lade vi ner de planerna och åt lunch på plats istället. Från Cape Split fortsatte vi sedan färden söderut mot Lunenburg. Denna sträcka skulle jag köra och man kan tro att jag skulle ha ganska bra koll på hur man kör automatstyrda bilar, med tanke på att det var det enda jag gjorde i New Jersey, varje dag i sju månader. Man kan tro att jag vet hur man kör en automatstyrd bil eftersom jag har haft ett amerikanskt körkort som intygar just detta.

Man kan ha fel.

När jag skulle backa ut från parkeringsplatsen råkade jag på nåt sätt blanda ihop gas och broms en aning (oklart vad som hände här, men det är sjukt förvirrande utan koppling!) och rusade motorn lite lätt så att ett par som står bredvid hoppade högt. Man hade kunnat låta detta passera. Eller så hade man kunnat veva ner rutan och förklaringsskrika ”FEMALE DRIVER!” till paret. Killarna i min bil valde alternativ två. Tjejen gapskrattade och killen nickade igenkännande. Oh, shut up. Honest mistake, liksom.

Sträcka-på-benen-paus i närheten av Bridgewater

Hur som helst förflöt resten av färden utan problem, vädret var vackert och musiken bra och det var kul att vara ute på de kanadensiska vägarna och se sig om. Till slut kom vi fram till Mahone Bay, en jättefin liten ort med 900 invånare. Vi åt middag på ett café vid vattnet, som också heter just Mahone Bay, och sedan checkade vi in på vårt hostel, som var en liten stuga precis utanför orten. På kvällen blev det fiolkonsert (?) på en pub – Old Fish Factory, där vi till och med träffade en kändis (som jag dessvärre inte hade en aning vem det var). Det var öl och hummerpizza och drinkar med fejkade körsbär och någon gång efter tolvslaget gick strömmen. Check, check, check och check. En helkväll alltså.

På Old Fish Factory

På söndagsmorgonen blev det tidig uppstigning för att hinna tillbaka till Halifax och lämna bilarna innan klockan elva. Sedan hem för snabb dusch innan det var dags för helgens andra sightseeingäventyr, då vi skulle till Peggy’s Cove med alla intresserade utbytesstudenter på Dalhousie. Peggy’s Cove är en pytteliten…by? med bara 50 (!) invånare och där finns även, enligt uppgift, världens mest fotograferade fyr. Så den fotograferade vi lite till.

Peggy's Cove